Hem:
Visst, jag saknar mina katter och mina materiella saker. Men fick jag bara plocka hit dom skulle jag välja att inte åka hem. Fruktansvärd känsla att bära på.
Men visar också på att jag tänkt rätt de senaste två åren då jag mer och mer längtat bort. Eller hem.
Så, jag får sätta lite fart på mina flyttplaner och göra dom till verklighet, med alla de problem som kommer att följa dess spår. Jag verkar redo och färdig. Spännande och oroande på samma gång.
Kusinträffen i helgen gick bra, även för min äldsta som hittade några vuxna att umgås med, barnen höll han sig som väntat undan från. Och igår var vi till annorlunda och fikade, det börjar bli tradition av det.. Men Österlen är ju så vackert.
Nu ska jag spana in veckans fototriss, för även om jag inte kan vara med i den så är det alltid kul att se vad andra hittar på.
*So long, så länge*