Surt kommer efter:

.. Och det är surare än en riktig suriskaramell.

I dag har jag:
1) Lagt in en halv stackars gurksnutt som låg ensam och övergiven i kylen.
2) Kokat gelé på vinbär som legat i frysen hur länge som helst.
3) Plockat ur en garderob i källaren och sprungit upp med alla kläderna.
4) Släpat, knuffat, lyft och svurit emedan jag flyttat ovan nämnda garderob från ett rum till ett annat.
5) Spikat i extra spik i baksidan på garderoben.
6) Gått ner med alla kläder och hängt in dom i garderoben igen.
7) Tvättat.
8) Målat 2 ynka kvm källargolv.
9) Bakat bullar, det blev sammanlagt 2 längder och 42 bullar (men jag hann med att äta upp någon innan jag räknade).
10. Stickat -självklart..

Och vad säger då skräpiga kroppen om det nu? Ungefär: -Ge dig! Sluta plåga mig så där!

Men.. I huvudet känns det ganska skönt. Gelén borde ha kokats för länge sedan, skönt att slippa ha dåligt samvete över det. Och att få rummet i källaren fri från garderoben innebär att jag kan måla resten av golvet. När jag köpt ny färg.. Det är ju bara golvet och el kvar nu, sedan är det färdigt. Baka bullar.. Tja kan ju gå under kategorin onödigt. Men jag TYCKER OM att veta att det finns hembakat i frysen om det skulle komma någon och hälsa på. Tvätta måste man ju alltid. Sticka måste man också alltid göra ;) Och det är gott med gurka..



Fast egentligen.. Har jag gjort allt detta i dag bara för att slippa tänka.
Men surt kommer efter...
Och tankarna kommer ifatt.

Hur man än beter sig..

Så nu beger jag mig till sängen. Med en bricka gott som Bw-killen inhandlade åt mig innan han for till Jämtland.

 

Chips, dipp, nötter (chilimix), Polly och cola..


Han är verkligen den underbaraste som finns. Och helt otroligt nog så är han min.  Och om han bara kunde se och förstå. Att för mig finns det bara han och ingen annan.

Pappa frågade vad det var jag fastnade för hos pojkvännen. Och jag kunde inte svara på det, inte ge något exakt svar. Jag vet att jag jobbade hårt för att inte se, för att inte bli kär. Men jag vet. Att han hade mig redan från vickevickevire. Han hade mig definitivt efter dansen. Efter båten. Och egentligen. Borde jag ha blivit hans redan i våras.

Men jag var rädd.
För kärleken.

Det är jag nu med.
Livrädd.

För att förlora honom.
Och våran kärlek.


 

 




Online stickcafé:

..Är grejer det! Inte nog med att det blev 10 cm byxben avklarade, det blev också en färdig mössa:

Hejja Brynäs -återkommande repris..

 

Dock vill jag klaga lite på klubbgarnet.. Man får klippa bort MASSOR med garn om man inte vill ha med de missfärgade partierna. Förra hösten stickade jag på med dem, men det blir så mycket bättre om man klipper bort dem. Tyvärr. Många, många trådar att fästa..

 

Kul också att stöta ihop med min förra hemlis-vän Sandy där mitt bland fiktiva stickor och garner ^^

 

När det blev dags att lägga sig hade jag på något vis fått blodad tand, det var så skönt att få klart något att jag tog tag i den andra Åre-mössan som legat halvfärdig hur länge som helst på mitt sängbord. Fix och klar, två saker på en kväll: tjohooooooo!

 

 

Åremössa (med modifikation fast det syns inte)

 

Virkade dit en liten blomma också..

 

I dag har det varit föräldrarutbildning igen. Och jag har stickat lite på byxorna. Nu är jag trött. Har fruktansvärt ont i kroppen. Men vill gärna få lite handarebete gjort. Byxorna går inte att ta med sig till sängen dit jag planerar att placera mig själv inom en snar framtid. Tror att jag ska virka lite..

 

Känner mig en smula ledsen.. Och pojkvännen är i Jämtland för att jaga. Iofs är det pga honom som jag är lite ledsen. Men jag hade ändå gärna haft honom här, han är verkligen allt och lite till för mig.

 

Vi satte ihop Leia och Ludde i förrgår med för första gången. Det gick jätte bra. Katterna däremot, är väl inte riktigt lika glada över det nya lurviga tillskottet här i huset. De vänjer sig de med. Nu får de dock ha huset för sig själv i helgen och glad för det är nog dom -garanterat!

 

Besöksräknaren har passerat 7000. Hur tusan gick det till?? Borde nog fundera ut en utlottning vad det lider. Eller så väntar jag till bloggens 2-års dag. Vi får se, tåls att tänkas på ^^

Förlåt mig fader, ty jag har syndat:

.. Jo men visst. Grovt också. Det är ju liksom hockeysäsong nu. Och då måste jag ju (min vana trogen) sticka brynäs-mössor. Så.. Jag har syndat. Svek byxorna och lade upp för en mössa. Nu kom i och för sig Ulrika med världens bästa idé: 10 varv tråkstickning, 10 varv rolig stickning. Så jag anammade det medsamma ^^ Därför har väl det där byxbenet växt lite i alla fall:

 

Jag har nog fuskat lite på det där med tio varv vardera dock, för emedan mössan snart är klar, har byxbenet bara växt några cm..

 

Piskar mig själv blodig med att bli färdig i källaren med, och ändå kommer jag ingen vart. Det var ju det där med att ha totalt slut på energi. Men:

 

 

Medan kallasfalten som Bw-killen kladdade på torkade..

 

..Målade jag den 3:e väggen (samt skrubbade och målade 1/4 av golvet..)

 

I dag har Bw-killen spacklat över kallasfalten så det blir väl dags att måla igen om någon dag.

 

Farbror doktorn sjukskrev mig hur som i tre månader. Mer kan han ju inte göra i nuläget. Förkränkningskassan kommer strida emot garanterat. Och hur tusan ska jag orka bråka tillbaka? Blodprover togs också, för att kolla upp sköldkörteln. Och vad de än må visa på återstår att se, medicin kommer jag i alla fall att få. Hoppas, hoppas verkligen att det hjälper. Det är ganska jobbigt att leva när man känner sig död, om du förstår vad jag menar? Just nu vill jag inte ens gå utanför dörren. Får verkligen tvinga mig till de lättaste små ärenden. Men jag pratade med bästaste T för en stund sedan och han ville ha lite sånghjälp på tisdag. Sång vet jag ju att jag mår bra av så det hoppade jag på. Lilla mamma pratade jag med igår, i telefonen hur länge som helst, och det kommer bli lite sång där med, för att dra in pengar till teaterföreningen här i bygden. Sång är bra för själen. Bråkar förkränkningskassan om det igen så... Vet jag att läkaren skriver ut det på recept åt mig. Tur det.

 

Nu ska inte jag klaga mer. Inte så kul att läsa klagomuren liksom. Nej jag ska röka. Sedan är det online stickcafé på fejjan. Bwkillen är i byn och kommer hem om några timmar med en halv kalv eller så. Hans hund ska få bekanta sig lite med min. Katterna lär vi väl inte se skymten av...