Två till ur världen:

Snuttekatten blev färdig förra veckan. Men jag kom mig inte riktigt för att sätta mig ner och blogga den. Här kommer i alla fall en version av virkad och sydd snutte:

Virkad/sydd

 

 

I förra inlägget skrev jag om det fulaste jag någonsin gjort. Ufo nr tre delar den platsen. Påbörjades förra våren, av restgarner, ful som stryk är den men vad gör det?

 

 

Virkad/sydd

När den ändå bara ska hålla röva varm.. Sittdyna alltså.

 

Lille sonen har varit sjuk och hemma från skolan den här veckan. Han var inte så glad över att missa slöjden på torsdagen så han fick ha lite syslöjd hemma istället. Han sydde Katten Klös:

 

Sams skapelse

Detta är Katten Klös.

 

 

Både snuttekatten och Katten Klös utgår från ett och samma stickmönster. Kul när man kan variera samma mönster till flera saker, sy istället för att sticka och virka istället för att sticka. Ibland blir man less på stickningen. Jo faktiskt!

 

Igår fick jag nys om att en väninna hade behov av en värmekudde. Så då satte jag sonen på att sy en sådan också.

 

 

 

Rosa

En rosa värmekudde, väninnans favvo-färg.

 

 

Själv sydde jag ett par gardiner till köksfönstren, på sätt och vis också ett ufo.. Tyget införskaffades nämligen i höstas. Det är så skönt att känna hur den där högen med ofärdiga saker minskar. Fast visst har jag fuskat lite. Stuckit emellan med lite sockstickning. En klar, en kvar.

 

Tröjan är inlämnad, och som tack fick jag dessa tre nystan garn (därav sockstickningen):

 

I tre olika färgsättningar.

 

Jag har påbörjat min arbetsträning inne i stan. Och på onsdagen på väg dit såg jag detta:

 

 

Pimpad?

 

~Ibland behövs det inte så mycket för att få någon att le~

 

 

Det här räcker för att sätta ett leende på mina läppar ^^

Det blev faktiskt två:

...Ufon färdiga förra veckan. Det andra påbörjades i Januari men blev liggandes. Det finns massor med människor som tycker om FÄRG tänkte jag. Men jag är inte en av dom. Varje senvinter och vår får jag dock samma ryck på kärleksknutar.

Detta är dock det fulaste jag någonsin gjort. Och då menar jag ända sedan någon för första gången satte en penna i min hand och ett papper på bordet... Men den är i alla fall färdig. Alltid något.


 

 

Har faktiskt gjort 6 till stickmarkörer också, med lite grövre ring än de förra:

 

 

 

Turkost och glasklart denna gången.

 

 

Dags att fortsätta med det 3:e ufot. Det har inte heller legat till sig så länge. En snuttekatt. Efter den där syslöjdskatten man gjorde i skolan. Jag fick bara huvudet färdigt, sedan hände inte mera. Men nu ska det ske!

Nu ska det avverkas UFO:n!

..Ja för bövelen, nu ska dom väck.
Så capen som skulle ha varit färdig i höstas fick gå först ut, den fungerar ju fint nu på våren också. Men att fotografera den inomhus gick verkligen inte bra. Den såg ut som en gammal koblaja. Så jag surade lite och behöll bara en detaljbild på hyskan/haken som säkert har något snyggare namn..

På capen

 

Sedan slutade jag att sura och släpade med min ena syster genom skogen och ner till en liten havsvik:

 

 

 

Så att hon skulle ta på sig capen så jag kunde fotografera den. Men.. Jag blev så inne i fotograferandet av henne att det bara blev EN bild på capen. Bakifrån:

 

 

Med luva och hjärta

Luvan syns ju lite iaf, och det lilla hjärtat..

 

Hade en trevlig dag i skogen. Drack kaffe i vindskyddet, halkade omkring på is, stock och sten. Blev mer eller mindre släpad av Leia som jag hade satt fast runt midjan när jag gick eftersom händerna var fulla med utrustning och fika.