Sytt lite:

...Eftersom jag hamnade i stick-koma efter sjalens avslutande så rastade jag symaskinerna lite istället. Det gick verkligen inget vidare och jag undrar lite över varför jag satte mig ner och sydde flick-kläder, jag har ju ingen flicka jag har ju pojkar!

Men det blev:

Ett par byxor..

 

Och en tunika/klänning..

 

Som kan användas tillsammans.

 

När jag ändå var igång sydde jag en liten klänning till mig själv också. Fy vad jag vill ha en riktig symaskin. Den skulle ju förvisso inte göra mig till en bra sömmerska, men den skulle absolut underlätta arbetet en del.

 

 

Suddig bild på klänningen..

 

Jag har stickat lite också, men det är då det lilla. Några varv på en slätstickad sjal. Tråkig stickning, men lätt och bra när man inte orkar tänka. Den blir väll färdig 2013 då om man betänker stickhastigheten jag har på sjalar ;)

 

Barnledig helg i sikte. Det är inte ofta jag säger det här, inte ofta jag känner så heller, men i helgen ska det bli skönt. Jag är trött, jag är slut, jag kan inte sova, jag behöver vila. Funderar på att ta en näve sömntabletter i kväll så att jag får i alla fall en chans att sova. Nåväl, kanske inte en hel näve. Men en för insomningen och två för sömnen. Slår inte det ut mig vet jag inte vad som ska tänkas kunna göra det. Mer än gjutjärnspannan då. Men man får ju sådana missprydande bulor och blånader av den.

 

Bw-killen kommer hit någon gång idag. Vädret visar sig från sin sämre sida. Så med lite tur kan eftermiddagen och kvällen signas i ett enda tecken: mys. För hela slanten.

Och i morgon har det gått 11 månader. Inte illa pinkat.

Snart har försommaren kommit och gått. De ljuva små gullvivorna sjunger på sin sista refräng. Nu efterlyser jag sol UTAN stormvindar.

 

 

Skiraste sjalen/Birch lace shawl:

...Är äntligen ett Fo. Efter tre hutlöst långa år. Finns nog ingen annan än jag som  kan ta sådan lång tid på sig att sticka en enkel sjal.

Kanske du minns att jag kommit halvvägs tidigt i starten, men att en kelig katt knuffade till stickorna så att de gled isär och jag kunde bara inte rädda alla 2rm tills, omsl, 2rm b tills, döht osv. Så jag fick repa upp. Och börja om.

Närbild mobilfoto

Bladmönstret..

 

Till det kommer det faktum att jag har svårt att minnas saker. Även en enkel stickbeskrivning med några få mönsterrapporter som upprepar sig kräver koncentration när maskorna är många. Och i början på denna sjal är maskorna minst sagt många. Fast jag minskade ner dem till 199. Har använt mig av 4,5mm knitpro och stickat den i vad man väll får säga ett ovanligt tjockt garn.

 

 

Hela sängens längd i bredd..

Oblockad når den snibb-snibb från huvudände till fotände i sängen..

 

M&K Linen är den stickad i. Hur många härvor som gått åt minns jag inte längre, men eftersom den väger 215 gr borde det ju vara 4 härvor och lite från en femte (det som är kvar av den blir nog en disktrasa, jag älskar disktrasor i lin).

 

Det bästa av allt är att den blev bättre än jag trodde. Kanske för att jag trodde att den aldrig någonsin skulle bli färdig. Men nu är den här, och så mjuk, stor och härlig nog..

 

 

Som hjärtevärmare

Att jag kan ha den som hjärtevärmare. Min skiraste sjal, som inte är ett dugg skir..

 

Och visst borde den fått visa upp sig med bättre bilder än med de här tagna med mobilen. Egentligen borde den få modella som en supermodell. Men inne är det inte bra ljus (och djur som är lite för nyfiknet närgågna) och ute blåser det storm som vanligt.

 

Den är färdig. När jag maskade av sista maskan i går kväll satt jag en stund med stickningen i händerna och bara stirrade förvånat. Sedan brädde jag ut den i sängen och fortsatte att stirra förvånat. Efter det blev jag alldeles tom. Där det borde ha funnits triumf och glädje, blev det bara tomt.. Tre års arbete..

 

Jaha, och nu då?

Inte så att det på något vis saknas påbörjade projekt eller saknas en önskelista inne i mitt huvud som är längre än ett barns till jultomten men ändå..

 

Tre år. Och nu då?

Virkade shorts:

..Var det meningen att det skulle bli. Jag har ingen aning om vad jag sysslar med när jag virkar. Först såg det ut som en blöjsnibb (om du nu minns hur sådana såg ut?). Sedan såg det ut som ett par GIGANTISKA trosor. Och slutade som hotpants..?

Försök 1 bild 1

De virkade shorts.. Hotpantsen? Framifrån..

 

Försök 1 bild 2

..Och från sidan..

 

Jag är inte riktigt nöjd. Minst sagt verkligen inte nöjd. De små hålen ska jag rätta till så klart (nej inte de runt ben/midja utan de i grenen/sidorna) men de duger väll att klippa gräs i och skrota omrking i här hemma på gården. Måste ge mig på ett nytt försök, om garnet nu räcker..

 

De där är virkade med virknål 4mm och ett bomull/akryl garn som heter Tango och kommer från garntjänst. Gammalt garn.. Ca 150 gram gick det åt. Det finns det inte kvar av det här garnet men jag har ett annat som jag ska leta fram ur gömmorna och kolla vikt/antal meter på. Vid tillfälle. Helst inte NU. Borde ta tag i alla andra projekt först. Borde är väl ett bra nog onödigt ord?

 

Hur som är de förvånanade sköna att ha på sig! Om man nu inte är en fryslort som jag och bor på en gård som det alltid blåser på. Hur som, ett snabbt projekt. Började i tisdags natt, blev färdig idag (söndag) och då har jag ju inte virkat varje dag.

 

Just nu är jag i städartagen. Ett ont måste. Fort går det inte, har faktiskt bara dammat än så länge och lagar nu mat åt lille sonen samt bonusbarnet. Store sonen är med sin farmor i stugan och väntas hem i kväll. Då far också bonusbarnet hem med Bw-killen. Som jobbar 12 timmars förmiddagspass i helgen så de har varit här. Nåväl, honom har man ju inte sett till mycket men ändå, man har ju i alla fall haft nätterna. Inte helt fel.

 

Nej jag ska väl fortsätta med den där maten. Sedan lite handarbete av något slag. Det blåser ute så jag får snällt vara inne. Lyckades nästan fånga en Liljekonvalj i blåsten med mobilen igår kväll när vi tog en promenad ner till småbåtshamnen där det i helgen varit 20-timmars fisketävling. Lille sonen försökte sig på att cykla men det tyckte inte lunginflammationen om..