Jäkla armbåge!
..Den vill verkligen inte bli snäll.
Och jag som tar det så lugnt, så lugnt.
Hrm.. Nåväl..
Ett ryck fick jag ju och möblerade om i sovrummet.
Annars har jag småvirkat lite.
Smått går fort.
Jag gillar när projekten går fort.
Det här trasslet blev en...
Mosad groda! Det där sadelskyddet som jag skulle ha virkat för ett år sedan eller så ;D
En liten babymössa blev det också.
Och en till..
Ännu en till...
Och slutligen en liten solhatt.
En misslyckad fjäril blev det också. Vart är alla fjärilar i år???
Knutit några armband åt "minstingen" har jag också gjort.
Idag har jag installerat skrivaren igen. Nu fattas det bara några få program efter datahaveriet, sedan är allt som det ska igen. Jag har lite fotografier på kameran också, men jag har inte installerat redigeringsprogrammet ännu. Och därför blir det bara en massa mobilbilder just nu. Barnen har faktiskt badat i poolen. Och.. Hör och häpna! Även jag har tagit mig ett dopp i den. Är en fruktansvärd badkruka. Blir värre och värre för varje år som går.
"Minstingen" redo för ett dopp. Min stora grabb får jag inte lägga upp bilder på.
Varför blir man aldrig brun om benen?
Madagaskar har hittat ett nytt mysställe.
Och titta vad jag har fått! Hurra!!! :)
Bw-killen köpte tre små lampor att ha i förtältet, men de hamnade visst hemma ;)
Jag köpte två andra lampor. De står i gjutjärnssoffan (som inte är färdig ännu).
I övrigt så har skolstartsångesten börjat här hemma. Sonen är orolig och på humör. Det har annars varit väldigt lugnt. Eftersom jag valde att pausa mitt arbetsträningsprogram för att ta hand om honom. Det ser ut som att jag kan bli helt utan ersättning för den tiden. Men.. Det var det i så fall värt när jag fick ha en lugn trygg son. Nästa vecka är det dags att försöka få tag i någon på skolan. Och förbereda dem inför hösten. De tror att de kan och vet allt. Men det gör dom inte. Hur som, nu verkar det faktiskt som om Habiliteringen också kommer att vara med och styra upp skolgången. Kanske, kaaaanske blir detta ett lättare läsår än alla föregående? Jag håller tummarna för det!
Jag har också blivit nekad att få komma tillbaka till sjukersättningen. Detta innebär att om jag nekar till att arbetsträna på heltid så får jag bara hälften av mitt aktivitetsstöd. Och då får jag mellan 1500-1700 kr/månad för att arbeta 20 timmar per vecka.
Det känns lite förnedrande. Så jag kommer nog att skriva ut mig från programmet. Då får jag inga pengar alls. Men.. Jag behöver å andra sidan inte slåss för mig själv och mitt mående heller hela tiden. Utan kan då lägga all energi till att kämpa för barnet/barnen. Det känns som om det vore värt det också.
<3
Här har det hänt en hel del... jag har bara jobbat. Och jobbat. Och jobbat. Och jobbat än mer. Suck!